Grötens återkomst

Apropå vår kära mors påverkan. Jag har alltid haft svårt för havgregrynsgröt. Ända sen liten har jag istället tjatat till mig tomtegröt och mjölk (Söt som tomtegröt brukar det ju heta). Men i samband med förra årets Gbg-varv kom dock min kära mor på idén att smaksätta gröten med hemlagat äppelmos. Vid ett tillfälle hemma i Påskallavik skickade hon med mig en stor burk äppelmos. Det gick inte många veckor innan burken var slut. Jag har nog aldrig ätit så mycket gröt till frukost som då.

När loppet var avverkat och i takt med att träningen avtog, slutade jag också med gröt till frukost. Istället följ jag tillbaka i mönstret av lättmjölk och cornflakes. Ganska tråkigt i längden faktiskt. Men lagom till mina föräldras besök imorron har jag laddat med havregryn. Mor och far äter nämligen gröt varje morron. 1 dl gryn och 2 dl vatten, 2 minuter i mikron ska det vara. I tre dagar har det nu blivit gröt till frukost, med äppelmos förstås. Om min kära mor läser det här innan färden mot Bankeryd får hon gärna smuggla ner en burk i väskan.......

Jag ser nu fram emot att få äta gröt ihop. Men bara till frukost:) Gröten är här för att stanna.....

.Henke









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback